Ikväll känner jag för att skriva ner det jag tänker på... Tankar som snurrar runt & gör mig trött & förvirrad. Egentligen tar det imot att skriva ner detta, har svårt för att visa mig svag, tråkigt nog. Men nu orkar jag inte hålla uppe en glad fasad...


Det händer mycket just nu i livet, särskilt på praktiken. Där trivs jag hur bra som helst med arbetsuppgifterna, handledaren & de andra handläggarna. Det som tynger mig är ändå den där känslan av att bli "bedömd", att det jag presterar betygssätts... Jag har så svårt att slappna av då. Varje sak jag presterar, varje bokstav jag skriver ner i olika dokument granskas med kritiska ögon av mig själv. Vänder & vrider på allt jag gör, gör jag verkligen rätt? Osäkerheten inom mig bubblar konstant, känslan av att inte klara av det jag gör. Försöker skaka av mig allt tvivel, hugger in på nya arbetsuppgifter jag blir tilldelad, lovar mig själv att slappna av, göra så gott jag kan & fråga om hjälp när jag behöver det. I nästa stund sitter jag där, är kritiskt mot mig själv för att jag inte kan allt (trots att jag vet att det vore omänskligt om jag kunde allt redan nu..) men jag vill så gärna & kämpar ända tills det går vägen... Sen åker jag hem & somnar av trötthet. Idag lämnade jag praktiken med en gnagande känsla av att inte ha gjort tillräckligt. Pappershögen på skrivbordet var inte tom, fick lämna tillbaka några arbetsuppgifter till handläggaren som bad mig göra detta & kände det dåliga samvetet trots att jag jobbat på precis hela dagen med andra uppgifter...


Och sen är det detdär med verksamhetsrapporten som seminarieledaren aldrig blir nöjd med. skicka in, göra om, skicka in. Skriver & granska orden, källhänvisningar. Känner att det är okej, men tydligen inte. Gör om gör rätt. Just nu har jag också dåligt samvete över att jag inte följde med Per på "köpa hus kursen" men jag orkar verkligen inte.


Usch vilket negativt & rörigt inlägg det blev. Egentligen ville jag bara få fram att jag känner mig lite trött just nu... Trivs som sagt på praktiken, men jag måste bli bättre på att hantera kraven på mig själv. Göra det jag ska & vara nöjd över det istället för att älta & pressa. Det ska väl inte vara så svårt... Imorgon är det nya tag!

Klipporna vid havet i Hörvik är den mest rofyllda platsen som finns...