Det finns en sak jag är jäkligt bra på..
En sak som ofta försätter mig i konstiga situationer..
Och det är min förmåga att nästan aldrig säga "nej,tack" till försäljare och liknande.
På stan brukar jag rädda mig själv genom att låtsas prata i telefonen
(Tänk vad mycket enklare det skulle vara att slippa låtsas-prata med mig själv & bara säga nej?)

För en liten stund sen fick jag besök. Av gud & hans följetagare. Jehovas vittne.
En gammal dam predikade om hur viktigt det är att böna & be, att tro på gud.
Jag låtsades instämma, lyssna (tänkte egentligen på hur jag skulle få kvinnan att sluta prata!)
Men sa jag nej? Nej, så klart inte. Jag lyssnade snällt när hon läste upp halva bibeln, tog i mot en bunt med broschyrer (Och lovade att läsa dessa) En ren lögn. Förlåt gode gud.

Nej, nästa steg blir att träna mig på att säga nej-tack!!