Det finns en sak som verkligen gör mig skräckslagen. En fiende som jag måste lära känna för att klara av mina år på universitetet. Bara tanken på detta ger mig kalla kårar, känslor av obehag i precis hela kroppen.
Det är nästan så illa att jag blir kallsvettig av bara tanken på min fiende.
Jag måste erkänna en sak, min största fobi här i livet är att redovisa arbeten i skolmiljö.
Det går liksom inte att beskriva hur jobbigt och läskigt jag tycket att det är.
Tror min fobi grundar sig i en händelse i högstadiet.
Jag skulle redovisa i historia om "spinning Jenny" minns jag. Då fick jag min första ångestattack i samband med en redovisning. Hjärtat började slå i hundra åttio, fick svårt att andas och var säker på att jag skulle svimma. Att jag blev pionröd över hela kroppen ska jag kanske också tillägga.
Sen dess har jag verkligen fruktat det.
Dock är det verkligen inte alls så i andra situationer, har inga problem med att prata i mindre grupper (där det inte ställs krav på att jag ska göra någon redovisning) Likaså i jobb situationer (som jobb-möten) är jag inte alls rädd för att prata & ha åsikter.

Som sagt, jag MÅSTE lära mig att tycka om min fiende för att klara av det här.
För redan imorgon är första redovisningen. Är så nervös att jag faktiskt mår illa.
Och att jag redan imorgon blir betygsatt gör inte saken bättre!
Men jag ska klara det, jag ska lära mig att acceptera en redovisning i skolmiljö.
Det är mitt mål.

"Fobier är konstiga fenomen. Men det ända sättet för att-
bli kvitt dem är faktiskt att utsätta sig för det vi fruktar"