---

Idag agerade jag som någon form av "vardagshjälte"
(jag hoppas att den lilla pojken på konsum såg mig som en kvinnlig spiderman)
Helt plötsligt stod jag där, skramlade i plånboken & plockade upp två kronor
(Pojken hade precis blivit nekad sitt kaffepaket för att det fattades två kronor)
"åh, tack vad snäll du är", sa den lilla pojken & log blygt samtidigt som han betalade.

Jag smälte på direkten. Rara pojke, tänkte jag (oj, vad jag lät som en mormor där)
"Vad snäll du är", orden ekade i mitt huvud när jag gick hem. Vad lite gör mycket.
Agera mera vardagshjälte, det tänker jag fortsätta med. Det borde vi alla göra.
Jag har skänkt lite pengar till barnen i Afrika & idag fick pojken sitt kaffepaket.

Mera sånt. Ja, vad lite gör mycket.
Jag blir alltid glad när en bil stannar & släpper fram mig.
Då vinkar jag hysteriskt med handen samtidigt som jag ler i stil med en pepsodentreklam.
(Fast mina tänder är långt ifrån sådär perfekt vita & välformade vill jag lova.)

---

Jag som en kvinnlig version av spiderman.