Ett besök på willys

Willys. Älskade Willys. Innan jag träffade Per var jag en trogen "statoil-kund"
Nu är det Willys som gäller, i allra högsta grad. Maten. Priserna. Atmosfären. U name it!
(Tack Perry för att du presenterade mig för Willy-boy)
Idag besökte jag denna affär när varor skulle köpas inför dagens bakning.
När jag rafsat ihop allt med stor omsorg så ställde jag mig i kön.
Neej. Lång kö. Stora vagnar. Tanter. Gubbar= låg hastighet.
Bytte kö. Hamnade bakom en tant igen. Stor vagn. Lite mindre varor.
Bakom mig ställde sig ytterligare en tant. Plötsligt började hon fräsa. Högt.
" Men du får väl förfan hämtade det du ska ha själv" fräste tanten åt sin gubbe,
som genast rusade tillbaka in bland hyllorna. Till säkerheten.
Jag kunde inte låta bli att le, vände mig mot tanten och log.
Kände igen mig i det där. (Har fräst ett antal gånger åt Per i diversa affärer)
Tanten besvarade inte mitt leende. Hennes blickar skulle döda en hel armè med soldater. Utan tvekan.
Mitt leende försvann. Såg nervöst ner i golvet och låtsades inspektera något intresseant där nere.
Tantens blickar brände i min rygg. Fasen. Sen sliter hon åt sig en tidning. Tilltalar mig.
"Den tropiska hettan ska stanna" säger hon högt & tydligt. Jag svarar lydigt "Åh, vad härligt.. Inte så dumt"
Nästa mordförsök från tantens sida" TYCKER DU!?? Jag är så trött på den. På värmen.
Jag ställdes inför ett dilemma. Hålla med tanten vilket jag så klart inte gör. Älskar värmen.
Svarade istället "Det var varmt igår, när jag jobbade 14 timmar men nu när jag är ledig är det skönt. Tänk på den kalla vintern, så blir det lite lättare svarade jag!
"Du är då en positiv människa" svarade damen, men se och häpna. Hon log åt mig!!
När jag lämnat tanten bakom mig var det dags att betala. Det var en konstig upplevelse. Kassörskan fällde nämligen en kommentar om mina inköp "Oj, det kommer bli varmt där framför ugnen" Sen skrattade hon. Högt. Länge. Alldeles för länge. Jag försökte skratta med. Åt det tråkiga skämtet "Synd att jag inte har en fläkt hemma" svarade jag. Då bröt hon ihop. Skrattade. Skrattade lite till. Jag fattade aldrig vad som var så kul? Men härligt att jag kan roa andra..

Ja, en helt normal vistelse på willys!!;)

Nu ska jag snart sätta igång med bakningen. Ikväll ska nämligen min födelsedag firas i förskott!
:D


Bilder från Saras fest i lördags! (Lånade av söta Lina)
VARFÖR "gapar" jag på typ 99% av bilderna?;)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jenny Pettersson

Mamma till sonen Malte 1 år. Radhusägare. Socionom. Kattägare till två ragdoll. Förlovad.

RSS 2.0